elefantflickan

Idag har jag sjukt nog gått på den första av 14 balettlektioner som jag tyckte att jag skulle berika mitt liv med. Det var sjukt kul och min favorit är redan gubben som sitter och spelar piano. När man är på näst sista takten i en rutin som har fått en att undra över om man har blivit stelopererad i smyg eller om det helt enkelt inte är meningen att man ska göra sådant med sin kropp, då läggar han till en glad liten knorr så man nästan blir sugen på binda fast sina ben i varsin bil och låta dom köra åt olika håll bara man får göra det till lite klassisk pianomusik. Han har självfallet grått skägg och skämtar med herr balettläraren.
Jag fick iaf veta att jag levde och kommer förmodligen inte kunna röra mig i morgon men tusan tusan vad ingen kommer vilja sola brevid mig beach 2011. Det känns lite som att jag köper muskler, jag liksom känner hur dom vill blomma ut. Dessutom var det värt det bara för att se 20 trikåklädda människor hoppa lite i otakt när läraren skrek: hopp! Och om det är bögigt med balett så är jag så jävla gay.





Mina nya bästisar Balle och Ettan som jag införskaffade mig sporten till ära.
(jo all fysisk aktivitet som jag får träningsverk av är sport, även att flytta)